2010/08/02

Världen, från mitt perspektiv.

Som taget ur en dålig Aladdin-kopia. Pinsamt, jag vet.

Att gå i mina skor och se världen från mitt perspektiv är inte alltid lätt ska ni veta. Jag tvingas strosa runt på stan och uppleva diverse obscena och - rent ut sagt - hemska saker. Var är mänskligheten påväg?
Det finns så otroligt konstiga människor i världen, som jag tvingas leva vid sidan om. Det är helt ofattbart. Missförstå mig rätt. Jag tycker absolut att samtliga har rätt till att vara precis som dom vill, och tycka precis vad dom vill, men det måste väl finnas gränser? Vissa så kallade "kulturer" förstår jag mig inte riktigt på. Jag vet precis vad ni tänker just nu; "Men tror du att alla tycker om mig, och din stil, eller?!" Nej! Det tror jag faktiskt inte. Som jag sa så får människor vara precis som dom vill. Sen att jag inte förstår varför, måste väl enbart vara mitt egna fel. Eller?
Sen handlar det ju inte enbart om utseende och olika stilar. Det som irriterar mest är, enligt mig, idioter. Människor med så jävla vriden livssyns att det gör ont att se. Människor helt utan respekt för varken yngre eller äldre medlevande, och som inte bryr sig om någonting förutom sig själva! Det kan vara allt ifrån alldeles för högljudda fjortisar på bussen, till dom "coola killarna" som slår andra. Helt utan anledning. Självförsvar är en sak, men självförsvar hade inte behövts om det inte fanns sådanna, "coola killar."

Tillräckligt bittert för er? Tro mig, jag kan värre. Det är dock ingenting jag tänker bevisa. Inte nu iaf, och kanske aldrig? Vem vet?

För att gå från en sak till en annan så tänkte jag sätta mina sociala färdigheter på test ikväll, och faktiskt gå på bio. Ensam!
Det kommer förhoppningsvis bli en ganska spännande erfarenhet, då biobesök ofta ses som en gruppaktivitet som bäst tillämpas med nära och kära. Jag kände dock att jag var tvungen att gå på bio ensam, då jag aldrig gjort det förut.
Hoppas bara att jag inte möter någon jag känner. Och om jag nu möter någon så hoppas jag av hela mitt hjärta att dom inte ifrågasätter varför jag är där ensam.

Nu får det vara slut för den här gången. På återseende!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar