2010/08/09

Kommer jag dö i krig i onödan?

Diskussionen är oundviklig. Det spelar ingen större roll var jag befinner mig. Denna fråga kommer alltid att finnas väldigt nära till hands. Varför vill du åka till Afghanistan?

Jag har mött människor som stödjer denna fråga, och jag har mött människor som är helt emot den. Det har väl funnits en och annan person som stått i mitten utan något egentligt tycke i frågan.
De personer jag tycker det är roligast att diskutera med är - självklart - de personer som är helt emot det. Jag gillar att diskutera och argumentera för min sak, och det jag tror på. Sen kan ju det gå till överstyr det också. Det finns, enligt mig, inget jobbigare än allt för envetna människor, som istället för att lyssna på mina argument, är för inbitna i sitt egna tycke att de knappt lyssnar på vad jag har att säga. Och ändå ska de starta en diskussion om frågan.

Själv tillhör jag den skara människor som tror på att vi verkligen gör en skillnad i Afghanistan. Att lokalbefolkningen och styret i Afghanistan VILL ha oss där. Att dom känner sig hjälpta och visar oss sin uppskattning. Jag har pratat med ett par vänner som varit ute, och de har gett mig uppfattningen om att det är så att invånarna i Afghanistan verkligen tycker om att vi är där. Sen finns det självklart de som inte gillar det. Men så är det alltid. Majoriteten verkar i alla fall tycka om det. Det är uppfattningen jag har fått.

Risken att bli dödad är en överhängande risk i Afghanistan. Det är någonting vi får väldigt klart för oss innan vi åker ut. Tänker vi efter så är det ett krig vi åker ut till. Det är ganska lätt att komma ifrån den tanken och tänka att det "bara är ett jobb", men jag tror att det är väldigt viktigt att förstå vad det egentligen är. Fredsbevarande - som det så vackert heter - eller inte, så är det ändå ett otroligt farligt jobb.

Ni har ingenting där att göra! - Ord som dessvärre känns ganska vanliga i dagsläget. I alla fall bland de personer jag har umgåtts med. Självklart har alla människor rätt till sin egna åsikt, men det finns vissa saker som dessa människor inte förstår.
Det är ju inte Sverige själva som bestämt att vi ska åka till Afghanistan. Det är ju inget beslut som Sverige tar. Sverige är - som jag hoppas samtliga är medvetna om - medlemmar i FN. Afghanistan har bett om hjälp från FN, och FN skickar Sverige. I det stora hela så är det väl så det funkar. Eller?
Där tycker jag att FN är en bra organisation. Är ni medlemmar och vill ha hjälp när ni behöver det, så får ni banne mig se till att hjälpa till när andra behöver det. Bra och sund inställning om du frågar mig.

Slutligen så vill jag bara återigen säga att jag stödjer utlandsmissioner över lag, och längtar till  jag själv får åka ut. Att känna att jag hjälper människor, och förhoppningsvis få deras uppskattning. Att känna den tillhörighet och den tillit du får i en grupp på ett sådant jobb. Det sägs bli som en familj som du älskar. Älskar nästan mer än din "vanliga" familj. Det är någonting jag ser fram emot.

4 kommentarer:

  1. Du kommer inte hamna i afghanistan, du kommer sitta i en hangar och ruttna...

    SvaraRadera
  2. gbgmicke: Med tanke på att samtliga försvarsmaktsanställda kommer att skriva under papper på tvungen utlandstjänst, så kommer jag med största sannolikhet hamna i Afghanistan.

    SvaraRadera